I krönikan “40 är det nya 25” (Bil & Bostad den 27 oktober 2021) ger Nicklas en förtjänstfull översikt av den demografiska utvecklingen under de senaste tvåhundra åren. Framförallt påvisas den dramatiska nergången i förväntad livslängd över tid.
Men avslutningen, där det spekuleras i hur stor del av sitt liv en 40-åring har levat, osv, blir det fel. Nicklas tycks påstå att om förväntad livslängd ett visst år är 50, så har en 40-åring det året endast 10 år kvar att leva, i genomsnitt, men detta är helt fel! Han glömmer att en 40-åring redan har klarat av en stor del av livets fasor, och det ger honom en bonus i återstående livslängd. Hur stor, undras nu, och jag ska ge ett exempel med data från Västerbotten för åren 1901–1910. Sedan återkommer jag med läget i Sverige 2019, dvs året före pandemiutbrottet.
Västerbotten 1901-1910
Under det första årtiondet i det tjugonde seklet, det vill säga åren 1901–1910, var den manliga förväntade livslängden i Västerbotten (Umeå och Skellefteå med omnejd) ca 54 år. Dock var spädbarnsdödligheten mycket hög, runt nio procent, så om en nyfödd pojke kunde förvänta sig en livslängd på 54 år, så kunde en ettårig pojke förvänta sig en återstående livslängd (efter ett år) på 58 år! Alltså, om en nyfödd pojke lyckas överleva ett år så får han en bonus på 5 år!
Förväntad återstående livslängd för alla åldrar framgår av Figur 1.
Figure 1: Återstående förväntad livslängd i olika åldrar, män i Västerbotten 1901-1910.
I figuren har jag markerat den ålder då mannen har nått halvvägs på sin resa, dvs då den förväntade återstående livslängden är lika med uppnådd ålder. Alltså, en 34-åring kan förvänta sig att dö vid en ålder av 68 år, 14 år över “förväntad livslängd”!
Den årliga ackumulerade bonusen framgår av Figur 2.
Figure 2: Årlig ackumulerad bonus, Västerbottniska män 1901-1910.
Som synes avtar bonusens storlek snabbt med stigande ålder, men den avtar inte helt utan tycks stabilisera sig på en nivå runt 3-4 månader. Med andra ord, för varje år man lyckas överleva får man ett tillägg på sin förväntade dödsålder med 3-4 månader. Enligt Nicklas matematik kan en fyrtioåring förvänta sig att leva ytterligare 13-14 år, medan korrekt matematik ger en förväntan på 30-31 år, en rejäl skillnad!
Svenska män 2019
Hur ser det ut i närtid? Här finns data lättillgängliga från SCB, och vi upprepar samma exercis som ovan, men med alla män i Sverige 2019. I Figur 3 ser vi att bilden skiljer sig markant från den föregående, den stora skillnaden är att spädbarnsdödligheten är mycket lägre än för 120 år sedan, endast ca 2 på 1000, att jämföra med 94 på 1000 1901-1910!
Figure 3: Återstående förväntad livslängd i olika åldrar, svenska män 2019.
Dessutom ser vi att den ålder då man “har levt halva sitt liv” är drygt 41 år, att jämföra med 34 år för 120 år sedan. Och förväntad dödsålder för 41-åringen år drygt 82 år, endast ca ett år över förväntad dödsålder vid födelsen!
Den årliga kumulativa bonusen framgår av Figur 4.
Figure 4: Årlig ackumulerad bonus, svenska män 2019.
Också en markant skillnad mot för 120 år sedan!
Sammanfattning
Nicklas hävdar att “40 är det nya 25”, men närmare sanningen är att “40 är det nya 34”. Inte lika upphetsande, men inte så illa ändå.