4 min read

Covid-19, Västerbotten och Sverige 2020

Det senaste året, sedan coronaviruset började spridas i Sverige, har vi dagligen matats med information om hur många personer som har “dött med covid-19”. Notera att det står “med”, inte “av”, och skälet till detta är ju att alla som är smittade vid dödstillfället (eller tidigare) räknas, alldeles oavsett vad den verk liga dödsorsaken är. Vidare följer länderna i världen olika procedurer för rapportering, och sammantaget betyder det att det är svårt att göra meningsfulla jämförelser mellan länder och regioner i fråga om om var covid-19 har krävt flest dödsoffer.

Ett sätt att undvika dessa svårigheter är att bara undersöka hur den totala dödligheten under år 2020 har förändrats jämfört med tidigare år, men det står klart att vi bara får ett approximativt mått på covideffekten på detta sätt. Pandemins direkta effekt är förstås att öka dödligheten, men indirekta effekter, såsom striktare hygien, tvätta händerna ofta och håll avstånd, håller tillbaka dödligheten i andra smittsamma sjukdomar. Den nettoef fekt vi mäter blir troligen en underskattning av dödligheten i covid-19.

Med det i minnet är det dags att med hjälp av data från SCB, publicerade i måndags, göra jämförelserna enligt ovan. Jag har valt att analysera kvinnor och män separat, och vidare gör jag separata analyser för Västerbottens län och hela riket. Vidare följer vi utvecklingen över tid sedan 1969, det är viktigt att hålla det historiska perspektivet i minnet.

Vi börjar med att studera dödlighetens utveckling i Sverige under åren 1969–2020 i åldrarna från 65 och uppåt, i femårsklasser, se Figur 1 för kvinnor.

Antal döda per 1000 levnadsår, kvinnor 65+, Sverige 1969-2020.

Figure 1: Antal döda per 1000 levnadsår, kvinnor 65+, Sverige 1969-2020.

Antalet dödsfall per tusen levnadsår sjunker stadigt över åren i alla åldersgrupper, men det intressanta för oss är att trenderna bryts ganska tydligt förra året, 2020. Det syns ännu tydligare för män, se Figur 2.

Antal döda per 1000 levnadsår, män 65+, Sverige 1969-2020.

Figure 2: Antal döda per 1000 levnadsår, män 65+, Sverige 1969-2020.

För att få ett sammanfattande mått på dödligheten varje år beräknas förväntad livslängd. För Sverige ser det som i Figur 3.

Förväntad livslängd vid födelsen, Sverige 1969-2020.

Figure 3: Förväntad livslängd vid födelsen, Sverige 1969-2020.

Vi ser en stadig uppgång i förväntad livslängd över tid, med ett ganska abrupt avbrott förra året, 2020. Den visuella effekten förstärks av att 2019 var ett mycket gynnsamt år, men man kan se att för kvinnor medför resultatet år 2020 en återgång till 2018 års nivå, medan männen backar till år 2016. Det intressanta ur västerbottnisk synvinkel är dock att vi inte ser någon effekt alls på dödligheten i länet år 2020, se Figur 6.

För Västerbottens del börjar vi med att studera dödlighetens utveckling under åren 1969–2020 i åldrarna från 65 och uppåt, i femårsklasser, se Figur 4 för kvinnor.

Antal döda per 1000 levnadsår, kvinnor 65+, Västerbotten 1969-2020.

Figure 4: Antal döda per 1000 levnadsår, kvinnor 65+, Västerbotten 1969-2020.

De kraftiga svängningarna år från år i de högsta åldersgrupperna beror förstås på att antalet personer i de åldrarna är förhållandevis litet i Västerbotten. För män i Västerbotten, se Figur 5.

Antal döda per 1000 levnadsår, män 65+, Västerbotten 1969-2020.

Figure 5: Antal döda per 1000 levnadsår, män 65+, Västerbotten 1969-2020.

Förväntad livslängd vid födelsen, Västerbotten 1969-2020.

Figure 6: Förväntad livslängd vid födelsen, Västerbotten 1969-2020.

Kanske kan vi se en effekt på åldersgruppen 65 år och över? Nej, den återstående livslängden vid 65 visar inget tapp år 2020 jämfört med föregående år, se Figur 7.

Återstående livslängd vid 65, Västerbotten 1969-2020.

Figure 7: Återstående livslängd vid 65, Västerbotten 1969-2020.

Medan man kan se en klar effekt av covid-19 på dödligheten i riket, så ger den allmänna dödsstatistiken inget belägg för överdödlighet i Västerbotten år 2020, snarare tvärtom. Det betyder förstås inte att ingen har dött på grund av covid-19, utan snarare att den överdödligheten balanseras av lägre dödlighet av andra orsaker. Kanske till följd av att vi västerbottningar har varit duktiga på att följa de allmänna restriktionerna. Vi får också komma ihåg att faran inte är över än, Västerbotten har ju drabbats hårt nu i början av året. Uppföljningen om ett år blir mycket viktig.

I det historiska perspektivet ser vi att fjolårets nedgång av förväntad livslängd för riket bara är liten krusning på ytan i den exempellösa ökningen av överlevnad som har skett de senaste femtio åren i Sverige.